Allt hände så snabbt. Ena minuten var Konrad en helt vanlig 8-åring som bara försökte ta sig genom en helt vanlig skoldag. Nästa minut kastades han genom tid och rum, för att inte tala om oljefärger och målarduk, in i en värld som han aldrig ens hade hört talas om. När skolans värsta mobbare gör något riktigt dumt och sedan försöker skylla på Konrads favoritbarnvakt måste Konrad ställa allt till rätta. Men när man är 8, och kanske inte världens modigaste 8-åring heller, finns det väl inte så mycket man kan göra? Eller?